Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När hon kom ned, stodo Elfrida och hennes man
i ett hviskande samtal mellan kulisserna och sågo
ej att hon gick förbi, eller att hon drog åt sig sitt
veckrika släp, liksom fruktade hon, att kanten deraf
skulle snudda emot primadonnans purpurfärgade
sam-metsdrägt.
Den uppmuntrande blick, Walter fordom gifvit
henne, begärde hon ej mer, och han vågade ej
sända henne den, utan lagade vanligen, att han ännu
var qvar i klädlogen medan hon sjöng.
Orkestern böijade förspelet, och han pratade
ännu med Elfrida; men efter några ögonblick träffade
kära, kända toner hans öra, och han gjorde en åtbörd
för att bedja Elfrida tiga, hvilket dock endast
föranledde henne att söka med sitt ordsvall öfverrösta
sången.
Otålig, liksom oemotståndligt drifven dertill, gick
han ifrån henne till en plats, hvarifrån han kunde se
sin hustru medan hon sjöng.
Med gripande, ädel smärta, men outsäglig, kla-
fande ljufhet trängde de bekanta orden ur »Figaros
röllop» till hans öra — samma ord, som han en gång
förmått henne siunga och sedan giort till en lefvande
verklighet.
Hade hon sjelf haft en aning om, att hela
verl-den kände hennes hemlighet, skulle hon aldrig valt
denna sång, genom hvilken hon gjorde ett försök att
vädja till hans hjerta.
Den känsla, med hvilken hon sjöng, hade något
smittande i sig, och mer än ett hjerta sammanpressades
af medlidande, mer än ett öga fuktades, och då
Walter betraktade henne och såg den smidiga, nu så
af-magrade gestalten och de insjunkna kinderna samt
ansigtets rena, oskuldsfulla uttryck, stormade en flod
af minnen och varma känslor till hans hjerta, och
när hon gick förbi honom, fattade han hennes hand,
kysste den och sade med bruten stämma:
»Älskade, förlåt!»
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
