Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det darrande barnet, »och kora sedau hit och låt mig
tvätrta dig.»
Tigande och ödmjuk gick Laura till tvättfatet,
der Regina Tedan väntade med den intvålade svam-
Sen. Erika hade stundom sjelf brukat tvätta sin lilla
icka. Sedan hon dog, hade ingen annan hjelpt
henne. Vid minnet deraf trängde tårarne sig fram i
Lauras ögon, under det hon sökte värja sig mot
mosterns obarmhertiga hand, som gripit fast i hennes
arm, under det hon omildt förde svampen upp ooh
ned öfver hennes ögonbryn och kinder, från hvilka
sminket ej ville lossna.
»Kläd af dig det fortaste du kan, medan jag tar
bort det här skräpet», återtog Regina och Döxjade
samla i hop de kringspridda småsakerna.
Laura stod och såg på, glömmande att lyda den
befallning, hon fått. Plötsligt kastade hon sig öfver
mostern, ryckte ifrån henne fotografierna och ropade
med af vrede skälfvande stämma:
»Det är mitt, det är mitt, du får inte taga det,
du får inte.»
»Får inte?» upprepade Regina med flammande
kinder, under det hon ur Lauras krampaktigt knutna
händer våldsamt slet de skatter, denna återeröfrat.
»Moster», skrek den lilla, görande ett sista
för-tvifladt försök att återfå sin egendom, »jag hatar dig!»
Det var som om dessa ord funnit ett eko i
Régi-nas hjerta; men hon svarade ej, utan såg endast på
Laura, som bäfvande sänkte sina ögon, under det
hon med bedjande stämma hviskade:
»Ser du inte, att det är pappas porträtt?»
»Jo, jag ser, att det är den odogan, den
lättsinnige komedianten, som styrt ut sig i opassande
dräg-ter», svarade Regina kärft.
»Nej», sade Laura, liksom upplysande, »det är
bara pappa.»
Det låg något rörande i barnets tro på sin far,
som afväpnade Regina.
»Jag vill inte säga något ondt om honom»,
åteT-tog hon med mildare röst. »”Men kom i håg, en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
