- Project Runeberg -  Vid gassken och dagsljus : Bilder ur teaterlifvet /
138

(1885) [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Och om jag inte samtycker?» svarade hon med
sammanpressade läppar.

»Du nekar inte, det vet jag», inföll han
bevekande; »du mer än alla andra vill ju se mig lycklig?»

»Jag kan inte släppa dig ifrån mig, jag kan
inte lefva utan dig», sade hon passioneradt och slog
sina armar kring hans hals. »Hvarför, kan du inte
vara lycklig här hemma, der du har mig, din far . . .
och . . . Laura?»

»Derför att jag måste ut, måste lära något för
att göra er alla heder», svarade han med blixtrande
ögon.

»Blif din fars efterträdare, större heder kan du
ej göra mig.»

»Jag kan inte . . . kontorsarbetet har länge varit
mitt lifs plåga, och nu, sedan . . . sedan jag börjat
studera de här», sade han och pekade på Göthes verk,
som låg framför honom på boraet, »vet jag åtminstone
till hvilket mål jag sträfvar.»

»Du vill väl inte bli komediant?» ropade hon
förskräckt.

Han smålog.

»Jag vet mte ännu rätt hvad jag vill bli,
men ...»

»Du skall inte resa», inföll hon häftigt. »Jag
förstår allt sammans, du har blifvit förryckt, du också,
sedan du var på teatern; men du skall låta tala vid
dig. Tro mig, ingen konstnär är lycklig eller belåten
med sin lott.»

Alla Reginas böner, förnuftsskäl och
öfvertal-ningsförsök visade sig dock fruktlösa.

Hon förebrådde sin man dennes slapphet att
hafva gifvit sitt samtycke, men fick endast till svar:

»Jag hade också helst sett, att han stannat
hemma; men nu kan det inte hjelpas, vi måste finna oss
i att han reser.»

I tysthet gaf hon från denna dag akt på Einar
och studerade hvarje hans ord och rörelse i hopp att
finna något tecken, som antydde att han ändrat sig.
Hennes lynne blef härunder allt värre. Ludvig till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:14:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lwgassken/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free