Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
git sju år gammalt, hade under hennes ögon vuxit
upp till en adertonårig ungmö.
Under den tid, Laura lefvat nere hos mormodern,
hade Regina nästan glömt hvad som förut oroat henne,
flömt sin ovilja och ingått på ett stillestånd, som
li-ade sig till att förvandlas i verklig fred, då hon såg
det tålamod och de omsorger, dotterdottern slösade
på den gamla, hvars krämpor, retliga lynne samt
tilltagande döfhet och minnesslöhet så ofta frestat henne
sjelf till vresighet.
Nu var den gamla borta och Laura uppflyttad
i sin kammare för att på nytt komma under mosterns
vård.
En otålig suck un dslapp Regin as läppar.
»Det blir förfärligt att ej längre få vara ensam,
utan ha henne i hälarne hvart man går», tänkte hon.
Der hon nu stod, med granskande ögon
betraktande det unga ansigtet framför sig, fann hon, att
hon allt sedan Einar reste egentligen ej tänkt på
något annat än honom och ej förr än nu märkt den
förändring, Laura undergått.
Den renstrukna gardinen skrynklades i hennes
hand, när hon såg detta hufvud omgifvet af krusigt,
mörkt hår, hvilket, oordnadt som det tycktes, smekte
den hvita tinningen och föll nedåt ryggen.
Ansigtet, hvars profil var vänd åt henne, såg lugnt,
nästan kallt ut med sina regelbundna linier och tätt
slutna läppar. Ögonen voro sänkta och deras långa
fransar skuggade lätt den fint rundade kinden.
»Dödt, kallt!» hviskade Regina, och ett leende
krusade hennes läppar.
I det samma lade Laura kransen ifrån sig och
slog upp ögonen. Mörka, fuktiga och passionerade
utstrålade de en ljusflod, som med ens lade ett
glödande skimmer af färg och lif öfver de nyss så
kyliga dragen, och då hon nu log, som åt en glad, vacker
tanke, släppte Regina gardinen och vände sig bort;
men öfver hennes ansigte lägrade sig i denna stund
ett hårdt, beslutsamt uttryck.
* %
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
