- Project Runeberg -  Vid gassken och dagsljus : Bilder ur teaterlifvet /
264

(1885) [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då han gått, låg manuskriptet der han lagt det.
Hon satte sig till pianot, men hur det var, kunde
hon ej samla sina tankar, och till sist beslöt hon att
se igenom pjesen. Aftonen var stormig och dyster,
och det skulle kanske vara ett angenämt sätt att
för-drifva den.

När hon löst upp bandet, som sammanhöll den
digra pappersrullen, föllo hennes ögon på titeln: »En
fara».

Det svartnade för hennes ögon och hon tryckte
handen mot det våldsamt klappande hjertat.

Här återsåg hon således dessa pappersblad, ur
hvilka Einar läst för henne den minnesrika natten,
då hon lemnade hans hem.

Hans stycke skulle då uppföras! Hon använde
natten till att genomläsa det. Hvilka minnen det
väckte! Huru steg ej allt sammans fram, liksom hade
det varit i går! Det varma, prydliga rummet, soffan,
der de sutto, hans manliga stämma, de kärleksfulla
ögonen och slutligen famntaget, kyssen och
afskedsorden.

Stundom hänfördes hon af de präktiga scenerna,
stundom åter häpnade hon öfver hans djerfhet att
hänsynslöst utslunga de bittraste sanningar och utan
omsvep visa faran af det lurapna, det vrånga och
orättvisa, som fans i samhällsskicket så väl som i det
enskilda lifvet, och hvart alla dessa abnormiteter
slutligen skulle leda.

»Han får opinionen emot sig», tänkte hon, och
en brinnande längtan att stå och falla med honom,
att med sina läppar förkunna hans ord, att bidraga
till hans seger eller dela hans nederlag, bemägtigaae
sig henne. I

Om hon skulle uppträda, om hon skulle svika j
sin föresats för hans skull, c|>et vore att bevisa honom
sin kärlek. Hur skulle hon ens kunna neka; när han
framstälde en sådan begäran? .....

Hon hade sagt honom, att hans hjeltinna/var
öf-verdrifven, och hon tyckte det ännu; men hön viste
med sig, att hon skulle kunna göra något af den ro*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:14:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lwgassken/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free