Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
len, att hon kunde bära upp stycket, och det
behöf-des, ty oaktadt den qvicka, glänsande dialogen och
de präktiga scenerna, trodde hon ej fullt på framgång.
»Han är för omogen och för radikal, som
nybörjare vanligen äro», tänkte hon; »nu skulle han säga
samma saker bättre och lugnare och derigenom
uträtta mer.»
Hennes nervösa fingrar lekte, som alltid, då hon
var upprörd, med korset, hon bar om halsen. Detta
var ej första gången, då hon liksom tog det med i
rådslaget.
Den natten sof hon ej mycket, men morgonen
derpå återsände hon manuskriptet, jemte en artig
biljett.
»Hon hade läst stycket och skulle gerna hafva
fjort både direktören och författaren till viljes, men
ennes beslut var oåterkalleligen fattadt. Hon hade
lemnat scenen för alltid.»
Hennes lugn var dock stördt, och hon grubblade
ständigt öfver hvad Einar skulle tro och tänka om
motiven till hennes handlingssätt, och skulle han
kanske upphöra att älska henne?
Betty Zandts besök blefvo allt tätare och
hennes vänlighet allt större. Hennes enda tröst, påstod
hon, var att få beklaga sig för Laura, och det gjorde
hon också, så att denna var alldeles utledsen derpå.
»En ny primadonna hade kommit. Ack, hvad hon
önskade att Laura stannat qvar! Det var mycket
bättre då. Denna var så högmodig och nyckfull, att
det var omöjligt att stå ut mea henne . . . alla bra roler
tog hon, och Betty fick spela gummor eller bifigurer.
Vacker var hon inte, och inte spelade hon bra, nej,
inte fjerdedelen så bra som Laura, och ändå voro
alla galna i henne, både recensenterna och publiken,
bara för att hon var väl växt och kunde vända ut
och in på ögonen.»
O, hvad allt detta prat plågade Laura! Hvad
hon fann det smått och ömkligt, och hur hon
lyckönskade sig att stå utanför det hela!
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
