- Project Runeberg -  Vid gassken och dagsljus : Bilder ur teaterlifvet /
284

(1885) [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Nej», sade Laura, i det hon tog ifrån henne
karotten och förde den grofva, hårda handen till sina
läppar, »så får det ej vara, i afton skall du sitta här
hos mig. Hur skulle det gått mig, om du ej varit,
du moderliga, trofasta, kloka vän!»

Förlägen nekade Maren, det var för stor ära;
men snart satt hon på Lauras ena sida. På den
andra hade Einar sin plats, men bredvid honom satt
hans mor, och förstulet, liksom förr, tryckte hon
hans haud under bordet, medan hennes ansigte
strålade af sällhet.

»Jag skulle önska, att herrar recensenter såge
dig», sade Miinther till sin son. »Gud ske lof, du tar
saken lätt!»

»Ja, jag ser ju inte ut som en slagen hjelte»> sade
han skrattande; »men ni skulle sett mig en stund på
teatern, jag var alldeles ursinnig.»

»Såg du mig?» frågade Laura.

»Ja, hela tiden ; men det var förfärligt att sitta
och se sitt verk förfuskadt och sjelf tydligare än
någonsin märka dess brister. Det var ingen tröst, att
du bevittnade nederlaget, tvärt om. En stund trodde
jag, att jag skulle sjunka till jorden af smärta och
blygsel; men just då fick jag se ditt älskade hvita
hufvud, mamma, och då var allt godt igen. Hvad
brydde jag mig nu om recensenterna eller publiken l
När jag såg, att din kärlek öfvervunnit alla fördomar
och att du var vunnen för min sak, kände jag endast
glädje och dubbel kraft att böija om på nytt och
göra min sak bättre. Gud ske lof för att du kom!»

»Nu blir du väl en rigtig teatervurm ?» sade
hennes man glädtigt.

»Kanske», svarade hon småleende.

»Och nu ställer du snart till bröllop», sade Einar
och smekte hennes hand. »Vår bröllopsfärd skulle
gälla Italien, tänkte jag.»

»Nej, Heidelberg», svarade Laura; »det har jag
lofvat.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:14:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lwgassken/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free