Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var lika mycket moderns kraf som fruktan att blifva
hvad fadern var — en lättsinnig odåga.
Fullt medveten om att andligen ha tagit arf
efter båda, kände han sig som en sorts
dubbelmänniska, inom hvilken tvenne skilda naturer
kämpade och bröto sig likt oroliga vägor, de där trängas
om utrymmet.
Hur så omaka människor som föräldrarna kunnat
blifva ett par, fattade han ej.
Han, rikt begåfvad och älskvärd men nöjeslysten,
lättsinnig och extravagant.
Hon, kärf, arbetsam och allvarlig, kämpande till
det yttersta för att rädda några spillror af hvad han
sköteslöst förstörde. Ständigt på vakt också mot
hvad han skulle taga sig till härnäst.
Och dock var allt detta ett intet mot den kamp,
hon, likt Jakob, kämpade med Herren Gud om sonen,
hvilken inför hennes ögon oemotståndligt drogs till
faderns gladare personlighet.
Hon hade blifvit så fruktansvårdt sträng, att
hon skrämde, och medvetandet därom ett lidande
mera, mot hvilket det ej fanns någon bot, därför
att glädjens och ömhetens källor sinat ut inom
henne.
I utförsbackar går det alltid fort. Och fortare
än någon trodde, lyckades den lifskraftige Algot Bille
fördärfva ända till döds sin präktiga kropp, på hvilkens
styrka han öfvermodigt trotsat.
När modern blef ensam om sonen, lefde hon
så uteslutande för honom, att det verkade som ett
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>