Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blive brugeligt’,» fortsatte hon. »Det jag fruktar
är, att lifvet kan blifva likt ett oskrifvet blad, utan
både syndaregister och innehåll, och att
Knappe-stöberen kan gå förbi, därför att det inte finns
något värdt att smälta om...»
Läpparna skälfde af smärta, då hon reste sig
upp för att sköta om brasan.
Han förstod, hur djupt hon ängslade sig öfver
både mor och systrar och svarade afledande. »Låt
oss hoppas på en väckande stöt, då — för oss lite
hvar. Antagligen anser ni mig behöfva den mer än
någon annan.»
Hon stod kvar framför den öppna spiseln och
stirrade in i elden. Den gråblå ylleklädningen smög
sig mjukt öfver skuldror och armar, medan den hvita
insättningen och halskragen kom hufvudet att träda
fram som en tafla för sig.
Hans ögon sade honom, att hon var långt ifrån
vacker, och dock kunde han aldrig se sig mätt på
detta ständigt skiftande ansikte, hvilket —
genomglödga dt af själsrörelse liksom nu — syntes honom
skönare än något annat.
»Väntar ni främmande,» frågade han, medan
blickarna gledo frän hennes person till den miljö, i
hvilken hon befann sig.
Något hemtrefligare än detta rum, där hon rörde
sig fri och själfständig, likt en husmor i sitt hem,
tyckte han sig aldrig ha sett.
»Jag är nästan aldrig ensam om kvällarna,»
svarade hon och lade ännu ett par vedträd på elden.
07
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
