Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En blixtsnabb tanke på att detta var hans sista
stund genomkorsade Rolfs hjärna, och med detsamma
försvann rädslan och lämnade rum för något liknande
tillfredsställelse. Huru mycket lättare var det ej
att dö än lefva! Och hvilket bekvämt sått att komma
ifrån alltsammans I
Han kom till sig själf vid att de voro
inomskärs och att båten flög fram likt en mås inåt en
bred, innerst med träddungar kantad strandbukt.
En mäktig glädjekänsla — närbesläktad med
den han erfor, då han räddat Bengts lif,
genomströmmade honom. Också denne drog ett befriande
andetag och blef sig lik.
»Hur ha vi kommit igenom,» frågade Rolf, dä
han såg tillbaka på stängande brott och bränningar.
»Genom Musbålet — ränna därborta. De ä
grunn på bägge sider,» svarade Bengt med synbar
stolthet.
»Finns det ingen annan väg?»
»Jo för allan del. De ä bara en genväj en tar
för ä krångla sej unna sjöana där ute i gattet. Ja
har sejlat här sina tusen gånger, men ingen okänd
gör’et ätter.»
Hans ansikte lyste af själfbelåtenhet.
»De ä annars Varggapet vi fart igönom,»
fortsatte han i munter talträngdhet, »å ett helvetes hål
ä de. Så godt som omöjelit te å komma igönom,
när sjön ligger på ä en ä på utgåenes, kan veta.
Te å fara fram här i mörket ser en helst en slipper,
men de får gå de mä, om de kniper.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
