Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag har ingenting emot att låna ut tröjan,»
svarade Rolf beredvilligt, »men som mannen är en
drinkare och troligtvis blir ursinnig, törs jag inte ta på
mitt samvete, att han bindes, utan att jag själf är
närvarande och undersöker hans hjärtverksamhet.»
Svarten, som Rolf inte haft hjärta skilja sig
från och för den skull fört med till det nya
hemmet, spändes för, och så bar det af till Djupviken.
Redan på långt håll kunde man höra Fanten
gorma och svära, men när doktor och länsman
samtidigt trädde in i rummet, där han hölls förvarad,
anade han oråd och arbetade som en besatt för att
bemästra sig själf.
Att hans hjärta skulle undersökas — hvad
meningen var hade han ej klart för sig — föreföll
honom så löjligt, att han skrattade och skrek om
hvart annat.
Trodde någon att han var sjuk kanske? Han,
som inte känt sig trött ens, och ej visste hvad
kroppslig plåga var?
Hjärtat var också så friskt ett människohjärta
kan vara.
När han fick syn på tvångströjan och förstod,
hvad frågan gällde, såg han sig omkring för att
mäta sin kraft mot fiendens och fann det lönlöst
spjärna mot öfvermakten.
Ingen mer än läkaren gaf akt på, hur starkt
svällda pannådrorna stodo, och hur hotfullt ögonen
glödde.
Skratta gjorde han också nu. »Så fin ha ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
