- Project Runeberg -  Ledfyrar. Berättelse från västkusten /
189

(1903) [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och där kunde hon få bo och ha det frackare
än någon annan på hela läget!

Vid tanken därpå reste sig en storm af känslor
inom henne — trots, kränkt stolthet, bitterhet —
hvilkas tillvaro hon ej anat.

Hon kunde hämnas — och hon kunde straffa.
Hämnas på Hilda och visa henne, att hon — Elin

— var en sådan flicka, som en bra karl gifter sig
med och har kär lifvet igenom, i stället för att
slamsa med och kasta ifrån sig som både den ene
och andre gjort med henne, Hilda. Och straffa —
straffa honom genom att göra en sanning af hvad
hon hotat med.

»Ja gör’et, ja gör’et,» sade hon sig med
järnhård beslutsamhet och ryste med detsamma till för
sitt eget jag.

Så stygg hade hon aldrig varit i hela sin lefnad

— men inte så olycklig heller.

Vinden hade friskat i, utan att hon märkt det,
och från kuttrarna hördes sång, kommandorop och
hojtande, medan seglen hissades.

»Nu far dom! Nu far han,» jämrade hon sig
och slog händerna för ansiktet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:15:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lwledfyr/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free