Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXI.
■B^et kan finnas tider, då det går människan
för-MjW underligt väl i händerna, och andra tider
åter, då allt tyckes bära emot.
En sådan bekymrens och svårigheternas tid hade
denna höst varit för Eolf, hvilkens goda tur tycktes
alldeles ha öfvergifvit honom.
Han gjorde sitt bästa samt hade sin vetenskap
och sin redliga vilja att stöda sig vid, men ändock
dog både den ene och den andre patienten, på
hvilkens tillfrisknande han varit så godt som säker.
Känslan af vanmakt och oförmåga lade sig
tyngande öfver hans sinne.
Och hur dyster var ej den nakna, afklädda
Sördalen!
Det syntes honom en hel evighet, sedan ekollonen
fallit till marken med sitt knäppande ljud, och
boskapen kväll efter kväll råmat och klagat alldeles
inpå husknutarna med bön och begäran att få komma
inomhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
