Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Komma hem å inte ha tänkt på annt än å bli
omsams mä dej igen å sä få gå i bruföljet ditt i
stället — som ett rent spetakel — sånt ä mer än
mänska står ut mä du.»
Hon vred och vände sig i marterande
själs-ångest under de grymma orden.
»Å inte få slå ihjäl en,» utbrast han med
sammanbitna tänder. »De har vart nära på att ja gjort’et,
må du veta. Vi sto midt emot hvarandra — där
ingen så oss — å hade ja slagit te i den stunna,
hade han allri rest sej, de vet ja. Men ja knöt
näfvana så blodet sprang fram — för vi har ändå
samma mor — å de håga ja.»
»Stackare dej, stackare dej,» sade hon och lade
sin hand på hans, lugnande och smeksamt på samma
gång.
»De minsta du kan göra ä å töcka synn om mej.»
»De gör ja, de gör ja,» upprepade hon under
strömmande tårar. Men nu ä de som de ä. Å gå
nu, ä du snäll.»
»Har ja begärt annt än å få se dig. Missunnar
du mej de mä,» återtog han med uppflammande
lidelse.
»Per...»
»Låt mej slippa höra talas om en! Å gå ska
ja, om du vell sia mej en endaste sak.»
»Om ja kan,» svarade hon skrämd redan på
forhand af hvad som skulle komma.
»Hvecken å oss — honom eller mej — ä du
mest gla i?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
