- Project Runeberg -  Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr /
41

(1875) [MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Luftresan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förrän I ätit, druckit, sofvit ut. —

Men har då ingen sett på vägen till
den stackars Zephyr?

Vindarne göra nekande åtbörder.

Långt på natten redan
det lidet är; jag börjar just bli ängslig.

Hvad orsak vållar väl ett sådant dröjsmål?

Zephyr, en liten skön gosse med långt ljuslockigt hår och hvitskimrande
vingar, står leende i grottans ingång. Han är klädd i en tätt åt
kroppen sittande liffärgad drägt, med ett fladdrande skärp af silfverskir:
på hjessan bär han en krans af mångfärgade små blommor, inflätade
mellan halft utspruckna törnrosknoppar; öfver venstra armen,
samman-vecklad, en liten ljusgul kappa. Bakom honom synas sju vindar af
ännu mindre storlek, alla af ett barnsligt och täckt utseende.

ANEMOTIS.

Ack! se, der är du, Zephyr, söta gosse! —
Sjelfsvålding! hvad du gjort mig oro! — Säg,
hvar du så länge dragit ut på tiden?

Zephyr skyndar sig fram och omfamnar henne. Ljumma flägtar sprida sig
åt alla sidor och förmildra småningom grottans kylighet.

ASTOLF

sakta, stickande hufvudet framom skärmen.

O, hvilken tjusande gestalt! Ett barn
af tio år han syns, och ur hans ögon,
två himlar målade i miniatur,
en molnfri oskuld ©förgängligt småler.

O Ö o

Cupido sjelf var hälften ej så skön.

Hur täckt kring hals och axlar sidenhåret
sin gullflod krusar! och hur ljufligt röras
beständigt på hans vingar af och an
de fina, späda fjädrarne, som skifta
ur hvitt i blekrödt och i himmelsblått! —

Ja, äfven dig jag såg i forna drömmar;
och du mig förde fjerran bort, långt bort,
till outsägeliga öden!

c5 O

ANEMOTIS
till Zephyr.

Tala!

Du nog mig smekat har. Jag är ju god

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lycksalig/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free