Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första äventyret. Luftresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTAN
likaså.
Herr Nordan, tala saktare!
ANEMOTIS.
Nå, stilla, stilla! Hvad som händt, är händt.
Jag tål ej höra gräl. Föröfrigt har
jag ingenting emot, att han drefs hit.
Ett hyggligt barn!
NORDAN.
En gäck, som ej trifs hemma;
der är för kallt, kan tänka, för hans ömma
bröstsocker-hjerta.
SUNNAN.
Mellertid för dig
han passar, Zephyr! alldeles, som vore
han enkom klippt åt dig till lekkamrat.
En smula galnare han är, på köpet,
åtminstone hvad flicke-ögon angår.
Du — måste se dem, för att vurma: platt!
Han — (vida högre i geni!) till slikt
behöfver blott, att höra talas om dem.
Men desto bättre: täflingen förkofrar!
ZEPHYR
till Astolf.
Låt mina bröder larma, du! Helt visst
vi bli de bästa vänner i naturen.
Hvad heter du? — Du svarar ej? — Ja så!
Jag märker nog, hvar dina tankar vistas.
Jag får väl veta det rättnu.
Några tj enande Vindar gifva med tecken tillkänna, att aftonmåltiden
är anrättad.
ANEMOTIS.
Men, gossar!
det är ej klokt att glömma bort vår qvällsvard
för bara sladder om moral och flickor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
