Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret. Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rundtorn afskjuta pilar, hastigt bytta
till dallrande kristallspjut.
ZEPHYR.
Åfven mig
det vid din drömsyn förekom, att der
var detta bildverk något annorlunda.
Jag teg: ty hvem kan väl af drömmar fordra
bestämda skäl till deras infallsspel? —
ASTOLF.
Se, på den gröna, släta jaspisvägg,
på hvilken han den venstra handen lägger,
står, mot åskådarn vänd, med gyllne runor
en inskrift ristad. Hvad berättar den?
Läser.
»Du, som ej än bekant med kärleks nöje är,
har du väl någonsin en enda sällhet njutit?
Ack nej! blott kärlek vet, hvad lifvets röst begär,
och ingen vill bli fri, som han i bojor slutit».
SPRIDDA RÖSTEK
från flera håll.
Hör, hvad den sköna
guden förklarar!
tag, hvad han skänker,
dröm, hvad han sparar!
pröfvad är läran:
lita på oss!
ASTOLF.
Hvad ?
Blickar förvånad omkring.
Var det du, min Zephyr, som så talte
med många lena stämmor på engång?
ZEPHYR.
Jag har blott en, till husbehof.
nu börja de igen.
ASTOLF.
Tyst! hör,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
