Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret. Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och alltså med omätligt ömsesidig
utvexling af sin hela varelse.
CÅCILIA.
Också berätta ju de gamla sagor
som gå — så långt jag mins — hos oss i svang,
om Amadis, om Sigurd och om Arthur,
att detta är det ljufvaste af nöjen,
fastän det bittraste af alla qval.
En underlig, högst gåtlik sammansättning!
FELICIA.
Så gåtlik, som den sambandslag, hvars kraft
till menskoj orden bär hvar dylik saga,
att der, så godt hon kan, antaga kropp
och sedan hit, till hemmet, återfiy! —
Men — då i dessa sagor, visor, sånger,
det ofta nämns om sköna väsenden
af samma slag som vi, och likafullt
ändå helt annorlunda — huru? det
må himmelen begripa! — och med namn
af främmande, men tjusfull egenskap, —
som, till exempel, männer, ynglingar
och riddare, och annat mera sådant:
har du då aldrig känt en egen lust
att göra dessa väsendens bekantskap?
CÅCILIA
brydd.
Ah, hvarför det just? .. . Hvarför skulle jag . . .
FELICIA.
Uppriktigt, flicka!
CÅCILIA.
Ack, min hulda drottning,
du frågar alltför strängt! — Ja, ja, rentut
kan jag visst inte neka till ditt spörsmål,
fastän jag kanske borde det. . . Jag vet ej . . .
Jag nästan liksom blygs att säga ja! —
och hvad är väl ändå för ondt deri?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
