Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret. Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FELICIA
hastigt, med oro.
Min moder? — 0, låt henne vara! Jag
tids nog får höra hennes dunkla mening.
O o
LAURA.
Väl! låt ur min pokal din gästvän tömma
en väldig styrkedryck till välkomst-skål!
Den eld, som honom qväljer nu, skall strax
upplösas då i mildt fördelad kretsgång,
och stilla vällust, oafbruten, jemn.
lik solens värma genoin blommans fibrer,
med lindrig strömning gjuta sig omkring
i alla ådror, att dem vederqvicka.
\ ill du, att jag skall lemna honom den?
FELICIA
griper pokalen ifrån henne.
Nej, hit med bägarni Ur min egen hand
och invigd af min mun, till hans må vandra
den gyllne flamman, som i vinet lågar.
ASTOLF.
Du gissade min önskan, sköna gudom!
Kan du då redan läsa i min själ?
FELICIA.
Jag läste i min egen blott — och der
står mycket till att läsa för oss begge.
ASTOLF.
Förtjuserska!
FELICIA
upphöjer pokalen.
I egenskap af d r o 11 n i ng,
jag borde dricka dig, Peribanou,
i denna nektar först bland alla till.
Tv med Urgandas härlighet kan ingen
at andra prinsars och prinsessors täfla.
Men att jag nu förändrar hofvets plägsed,
tag det ej illa upp! Vid allting heligt,
det sker ej af sidvördnad för Urganda!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
