Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra äfventyret. Kärleken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LUCINDA.
Mig lockar dock dess underbara syn,
ined sitt rubinkärl, sina silfvergripar,
då, formadt likt en fullt utslagen törnros,
det förra uppbärs af de senare
på spetsarne af deras höjda vingar.
Ej se jag kunde utan välbehag
den stolta vattenstråle, båglik, guldblank,
som nästan intill taket kastas upp
ur kärlets sköt, förstärkt af fyra smärre,
då livarje gripen, utåt vänd, en dylik
utur sitt högt uppresta hufvud sprutar,
att ofvantill förenas med den största,
som ständigt sprider rundtomkring sin höjd
ett duggmoln af guldgnistrande atomer.
När så, ur detta gnistregn, alla fem
i oupphörligt nya bågsprång störta
gemensamt nedåt kärlet, der de lösas
i millioner skimmerdroppar opp
mot vattnets jemt till dallring rörda yta:
det hela tycks mig då en präktig dröm.
NIOBE.
En röra tycks det mig — låt vara, präktig!
M en dessa feer ifrån Ginnistan,
de skämma bort prinsessans smak i grund.
LUCINDA.
Ensidiga!
c-
NIOBE.
Allsidiga, som gillar
hardt nära allt af dräglig färg och teckning,
när du tror skönja, livad du plägar kalla
en »andemening», en »betydelse!»
Du ser väl en i detta krimskrams ock?
LUCINDA.
Helt visst! Men fåfängt vill du mig begabba;
du menar sjelf långt mer, än du låts om.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
