Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag gerna hörde: men, på hela ön,
med detta täflar ej ett enda; krökas
omkring sin bugt kan ingen strand så grön,
och taga mig så vänligt mot, som denna!
ASTOLF.
I tvenne bröst vi samma nöje känna!
Hvar kunde jag med lika minnen gå,
som här, i dessa kända stigars kretsar?
FELICIA.
Se! Aftonrodnad på cypressers spetsar!
En härlig syn. — Re’n skuggorna dem nå!
ASTOLF.
De nattens milda seger förespå.
FELICIA.
Och hvilken ort kan mig behaga så,
som denna lilla byggnad der på kullen,
der lönn och lind som kärleksvakter stå,
och murgrönsskotten sina armar slå
kring väggarne, till taket upp från inullen?
Se, hur den höjer sig, ett fridens bo,
af ån omfluten, der du än så ofta
på jullen rott mig, under qvällens ro;
och än till fots med mig, på gyllne bro,
känt dessa lindar oss till mötes dofta! —
Hur mången natt, vid deras väna sus,
ha vi oss sagt, hvad vi 0111 dagen saknat;
vid månans blick, vid morgonstjernans ljus
gemensamt somnat och gemensamt vaknat!
in i vår slummer hviskade från ängden
det blomstersälla lugnets andedrägt,
och näktergalar suto, hela mängden,
kring fönstren, bidande på ottans väkt.
An slogos dina ögon opp, än mina,
vid någon långt uthållen ton; igen
vi sågo träden, sågo vattnen skina,
och närmast — ack! — såg hvar och en — sin vän!
På nytt vi söfdes, mun vid mun, och hörde
i drömmen andar tala ur vår lund,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
