Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ZEPHYH.
Hör du de pendelslag,
som dystert ljuda hit från menskoverlden ?
Jag hör dem, jag!
CACILIA.
Du skrämmer mig till tack,
att jag för din skull här så länge dröjt!
Om nu vi ej få se begynnelsen . . .
zepbyr. .
Så se vi slutetL— Gå! Jag följer strax;
jag hinner upp dig innan halfvägs, gå!
En fara utan like är i antåg.
CÅCILIA
i det hon går.
Hur lätt du stundom gör till berg hvar småsten!
ZEPHYR
orolig.
.Min goda nymf! Den stenen är alltredan
ett smånätt fjäll och blir väl innan kort
ett Himalaya. Snart jag kunde frestas
att ändtligen bli allvarsam på allvar.
Det vore dock att göra lifvets lek
förmycket mensklig! — Månn en annan docka
bör skaffas hit i stället för den gamla? —
Men ger man sig tillfreds vid bytet:’ — Hm!
Det menskofolket! Öfverallt och alltid
detsamma! — Dock, hvi grubblar jag? — Xu gäller,
att hindra eller leda skådespelet.
Han flyger bort.
L ö f s a 1,
delad genom en förlåt i tvcnne hälfter: den ena, tillsluten, utgör
Thea-nos skådebana; den andra är inredd för åskådarne. nu d gräsbänkar i
upphöjda halfrundlar. 1 midten sitta Astolf och Felicia, med de
flesta af deras förtrognare sällskapskrets.
ASTOLF.
Så tungt var då för detta par det afsked,
som dock blott för en dag dem skulle skilja!
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
