Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Än sofvcr solen ju i österns salar,
i gästrum, der ännu ett ljus ej gryr.
Och redan dock hon ryckt sig från min sida,
ja, innan lärkan sjelf oss väcka hann!
Hur trögt de dunkla timmar skrida!
Och dagen — blir han dag, se’n hon försvann?
Hvem härdar ut att mina marter lida?
RÖSTER.
Armida!
RINALDO.
Ha! hon ej nödgas overksam förbida
sin saknads gräns, vårt mötes gyllne stund!
Men fängslad här, tilldess, i minnets lund, —
hvad mål har jag, när jag ej mer får strida?
RÖSTER.
ArmidaJ
RINALDO.
O hulda namn! Med lif mig öfverhopar
din klang, så omotståndlig som din bild!
Ja, du har rätt: den tid är ej förspild,
som dig mitt hjerta tänker eller ropar!
RÖSTER.
Solo.
Hanens stämma ljuder;
vakna, lifvets slägt!
Njut, hvad ljuset bjuder,
andas dagens flägt!
Duo.
Stulna nöjen, rykten
dem blott mörkret sport!
Druckna drömmar! Flykten
till er elfenport!
Tr i o.
Edra ljufva flockar
glömmas aldrig dock;
ej blott lärkan lockar,
turturn lockar ock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
