Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af’ hennes gudomsvälde sjelf förgudad, —
kan jag tillbaka längta till det hem,
det forna, torftiga, dit nu likväl
en svärm af underbara tankar flyger?
J svalor, som jag ser till namnlöst fjerran
med gryningsväntan genom luften färdas, —
ja — äfven jag vill utåt gränsfri rymd
med vingar ila, snabbare än J! —
Hvi brusen J så dystert, vattenfall?
O, hvilken mängd af dessa i det landet,
hvars bleka hamn, med ens, ur minnets grift
står upp och hotar mig med sorgsna blickar!1
Ja! Första gången nu, ånyo, tänker
din son på dina träsk, på dina forssar
med törst; mer sm äktar i eqvatorns brand
ej sandens öken efter regn, än jag
den smälta fjällsnö eftertrår, hvarofvan
på istron äran hvilar, purpurklädd.
»Allt, hvad jag mäktat, har jag gjort för dig»,
så ropar du: »hvad har för mig och mina,
för mannaheder och för kungapligt,
du, otacksamme, nånsin gjort tillbaka?
Var jag din moder ej? Och detta folk,
bar jag det ej med dig vid samma bröst?
Disyskon med dig sjelf, dig gifna blott
att ur sin dunkla natt få blomstra upp
vid solskensvärman från ditt högre ljus, —
hvi sköt du dem, i fåviskt öfvermod,
ifrån dig? Undanstal dig ur min tjenst,
att fråssa här i vekligt drömmeri,
onalkbar för min maning och min klagan?» —
Snöhvita moder! Tårar, glödande
långt mer än malmen som i former gjutes,
vid denna stämma bryta fram, och skölja
i farten bort den imma, som förut
betäckte i mitt bröst din spegelbild! —
Hör! Ater ljud! — Förföljs jag äfven här?
Nej! Fjerran blott en hane gol sin ottväkt;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
