Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stark, frun den sträng, som då så rent var stämd,
dess ton eröfrade mitt inres rymd,
som bäfvade i ljufva genljuds dallring.
Utbyte gjorde då min själ mot hans,
af ömsesidig brist och rikedom;
snart var jag sjelf blott han, och han var jag. . .
En salighet, som kärlek här benämns;
på högre gudars språk den kallas himmel!
O, dessa ögonblick, då i sitt bröst
man hör förkunnas af en hänryckt hviskning:
»du älskas lika, som du älskar sjelf!»
Då man sin hela, nu först kända kraft
blott riktar åt ett enda håll, att der
med ren, med menlös glädje öfversvämma
ett outsägligt dyrbart föremål;
då man, om oek blott med en suck, en blick,
får, städs upprepadt, för sin vän förtälja
hvad millioner gånger re’n han hört,
och evigt lika kärt blir hördt, som sagdt:
»jag lefver endast för och genom dig!»
O, dessa ögonblick af änglars vällust,
i rus af oskuld och förtjusning stulna,
då sällheten att kunna gifva, njutes
i all sin gudakänslas oinskränkning,
och hvar förgänglig skänk blir oförgänglig
igenom gåfvan af sig sjelf i den:
o, hvilka stunder fylla de, — blott de, —
i lifvet, som förutan dem — är död!
Ja, intet är allt öfrigt... ack! och du,
som var min dyrkan, och som är det än,
du skulle näns att störta mig deri,
från brädden af det djup, som gapar upp
mot mig med bottenlös omätlighet? —
Kan någon trollmakt från ditt mulna hemland
förvandla så med ens din själ, som var
så god, så huld, så genomskinligt skön? —
Nej! iin jag hoppas vill . . . Hvad fol jag har,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
