Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje äventyret. Skilsmessan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dina bloss liar du släckt; som ett kol är du svart —
det är godt! det är godt!
Vi ha flammor ändå: skåda hit, om du vill,
hur vi svänga dem om! Hur de spraka! —
Hvad är natt? Hvad är dag? Natt och dag lika
blank,
i det land vi bebo,
står en himmel af malm, står af svafvel en sol
öfver kobolts-dal, öfver naphta-sjö;
och i svafvelblått sken, vid den fräsande härd,
der vi trampa vår bälg, der vi hamra vårt stål,
våra facklor vi tändt.
Hvad det smakar att dricka den läskande luft!
I vårt hem något trångt, i vårt hem något qvaft
man bor, som i ugn, som i lava;
men det gör ingenting, vi ha lungor dertill,
och vårt blod är af rinnande koppar.
METALLFURSTliN.
Mera eld! mera eld!
GNOMERNE.
Skall så ske! Skall så ske! —
Hvad besvärj ning har nu öppnat porten hit upp?
Se, hur lunden står rädd! Se, hur molnen gå snabbt!
1 det djupa bor qvalm, i det höga bor hot,
och den verld, som sin rymd midt emellan dem har,
törs ej gny, törs ej kny, törs ej andas . . .
Något stundar: ej sant?
METALLFURSTEN.
Allmodren är när!
GNOMERNE.
Nattens drottning?
METALLFURSTEN.
Ja visst!
GNOMERNE.
Ha! den mäktiga kommer; en brusande vind
banar väg, far förut. . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
