Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde äventyret, Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett klarblått öga, fullt af frid; det ljuft
oändliga i lifvets inskränkthet,
med all sin väna fägring derur strålar.
Hvad fägring öfvergår en vacker moders?
Och hvilken färgton täflar väl med den,
som hennes enksorg penslat, — denna rodnad
af glädjens afton eller smärtans morgon?
Han framträder.
Malvina!
MAL VINA,
gladt uppspringande.
Herre! Hvad? Ni återkommen?
Ni än i landet?
ASTOLF.
Tack för sist, och tack
för visan! From, som en herdinnas sång,
den klang emot mig ur min barndoms fjälldal.
Ack! Ofta har det tyckts mig sjelf’. att bäst
det hade varit, om mitt hjerta fått
på samma timma brista, som min moders . . .
Men ödet ville annat. Lycklig ni,
för hvilken lifvets tomma skådespel
i egna barn så inhållsrikt föryngrats!
MALVINA.
Hvad Florio skall fägna sig! Hvar dag
han önskat att ännu en gång er träffa.
ASTOLF.
Jag kommer just till afsked, hulda qvinna!
Jag är på resan stadd till andra riken,
och endast kort hos er jag dröja får.
O, slut mig i ert minne!
MALVINA,
bedröfvad.
År det möjligt, —
Ni vill på allvar oss så hastigt lemna?
Skänk oss dock några dar, åtminstone!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
