Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte äventyret. Återfärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOGDEN.
För allt i verlden,
blif’ inte läsare, hans nåd!
EGENDOMSHERREN
småleende.
Hvad nu,
»medborgare ?»
FOGDEN.
De gamla, goda titlar
stå upp, se’n Mopsus blifvit kejsare.
M en akta er! Han har ej glömt den man,
som var på väg till pretendentens bistånd;
och än mer hatar er hans värdiga
gemål, den vackra erkestyggan Bruta.
EGENDOMSHERREN.
Stor sak! De ha mig redan drygt beskattat,
och längre våga de ej gå.
FOGDEN.
Ja, ja!
Dryg skatten är — och hurdan äringen?
Gles nästan öfverallt, brådmognad, bränd,
att man må bli topprasande deröfver.
EGENDOMSHERREN.
Dermed hjelps intet.
FOGDEN.
Säg ej så: det lisar
otroligt, att få svärja litet grand,
när man har något otaldt med vår Herre.
EGENDOMSHERREN.
En vacker lära!
FOGDEN.
Apropos af läror, —
livad säger nådig’ herrn, som är så lärd?
Här flög, kort innan ni kom ut, en häst
i luften fram; vi trodde först, en fågel;
men snart vi sågo klart hästskapnaden!
En karl på ryggen satt, i riktig sadel;
och när han kom midt öfver oss, han märktes
till mera långsam sväfning hejda farten,
och titta nedåt —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
