- Project Runeberg -  Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr /
510

(1875) [MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte äventyret. Återfärden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för evigt ensam, detta stoft, hvaråt hon skänkt —
vansinnigt! — en varaktighet så tom, som hemsk.
Ej anande, hvar nu den ljuskropp dväljs, som nyss
inom det gröfre jordformsämnet inneslöts,
hon ömsom ner till sarkofagen, ömsom opp
till lampan slår de tåruppfylda ögonen.

Astralis! Skall i millioner år alltså
din sorgsna stämma tala endast med sig sjelf?
Skall du, lik nymfen Eko, dig förvandla blott
till formlöst genljud af ditt lifs förflutenhet, —
blott till en röst, en röst af outtömligt qval?

Nej! Tidernas fullbordan allt förena vill!

Men genom pressning drufvans must förädlad blir
att blicka upp, som vin, ur glädjens festpokal;
och som, ur våta djupet förd, en diamant
ej strax aftorkas, att hans glans ej blekna skall, —
så bör ej tåren alltför hastigt flägtas bort
ifrån en skön, en ljusfull själ, att glansen ej
försvinna må med vattnet, som dess amma var!

Närmare klagoljud, men mildare och saktare.

Du nalkas dock, — ja, motstå mig, bur mäktar du?
Med hvarje tanke, hvarje ord jag drager dig
till medelpunkten af min krafts besvärjningsring.
Du måste träda inom den, för att engång

i min ursprungliga gestalt mig återse.

Kanhända skall du minnas då din oskulds tid,
och ana, hvar och huru den tillbakavinns.
Igenkänn Theophania, som vid sitt bröst
dig bar; och se, att lika trofast än, som då,
hon till sin gudaskådnings tröst vill kalla dig!

Der kommer hon — förbyt, o rymd, ditt skick!

Du natt,

blif dubbelt svart, att ljuset på din dunkla grund
med dubbel klarhet skildrar mig för dottrens syn!

Felicia, dödsblek, med lutande gång och vacklande steg, visar sig inom
synkretsen. I detsamma förmörkas fästet helt och hållet; menmidtpå
himlen framstrålar ett ofantligt kors, sammansatt af stjernor. Nyx,
såsom Theophania, sitter på en molnbädd vid korsets fot, omfamnar
det och trycker till sitt bröst ett barn, som på hennes sköte leker med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lycksalig/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free