- Project Runeberg -  Lycksalighetens ö. Sagospel i fem äfventyr /
515

(1875) [MARC] Author: P. D. A. Atterbom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


käckhet
, hade öfvergått till en råhet med flärd,
sjelfviskhet, skryt och feghet
.

*



Märkvärdigt är, att fursten, som i den vanliga texten
af sagan om Lycksalighetens Ö icke får återkomma till
sitt hemland, likväl får det i hennes aldraäldsta (ersiska
eller gaeliska) uppränning. Härom var jag alldeles okunnig,
då jag på eget bevåg lät Astolf komma hem till
sitt forna rike. — Sedan företalet skrefs, har jag bland
mina samlingar upptäckt en tysk bearbetning af sagan,
kallad »Abenteuer des Fürsten Adolph; ein russisches
Mährchen, von Marcel Barthe» [1]. Den tycks vara
öfversatt från någon fransman, som haft för sig Mad. D’Aulnoy,
men i ett och annat förändrat berättelsen. Nogare har
denna blifvit följd i ett äldre svenskt poem, som är ett
försök att behandla henne i episk diktform. Tryckt i
Stockholm »på Lars Salvii kostnad» 1747, heter det: »Saga
om prints Adolph och printsessan lycksalighet. Ifrån
fransöskan öfversatt af A. K.» (säges betyda Anton
Kalmeter
). Såsom orginal angifves »en dikt, som för
ansenlig tid sedan är skrifven, och år 1706 tryckt i Brüssel
på thet franska språket». Bearbetningen, gjord i
alexandriner (och ej utan värde i förhållande till svenska
vitterhetens dåtida ståndpunkt), har dock tillåtit sig åtskilliga
afvikelser, för att fullt öfverflytta henne på vår egen
nords grund. Prinsens rike kallas här »Vindland» eller
»Vindersland»; den unge herskaren har nyss med seger
lyktat ett krig mot »Gardamännen»; Zephyrs rol är gifven
åt Östan, såsom enligt vårt klimat bättre passande dertill;
o. s. v. Den underbara hästen, af Mad. D’Aulnoy kallad
Bichar, af M. Barthe Bechor, heter här Bikar. Det hela
slutas med en profetisk anspelning på Sveriges dåvarande
kronprins Adolph (Fredrik) och hans gemål. Den
sörjande prinsessan tröstar nämligen sina jungfrur dermed,
att i denne Adolph skall hennes Adolph åter upplefva,

[1] Införd i »Lesefrüchte. Gesammelt, herausgegeben und
verlegt von I. I. C. Pappe 1837, 4:r Band. 19:s Stück».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:15:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lycksalig/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free