Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En underbar uppeggelse! —— den kan
Ej vara ond, — ej god; om ond,
Hvi gaf den då en underpant af lycka,
Begynnande med sanning? jag är Cawdor.
Om god: — hvi känner jag en frestelse
Hvars bild i läsa reser upp mitt hår
Och skakar i mitt bröst mitt fasta hjerta.
En fruktan för ett verkligt ondt rör mindre,
Än den förskräckta själens egna tanke;
En bild, ett mord, som än blott sker i hjernan,
Upprör mitt väsen så att all min lifskraft
Förqväfs inför en sken, och intet är
Förutan hvad som icke är.
Banquo.
Se på!
Helt hinryckt tyckes ju vår vän?
Macbeth.
Vill ödet!
Mig ha till Kung, så må det ock mig kröna:
Men jag går ej ett steg derför —
Banquo.
Ny heder
Är liksom nya kläder, hvilka passa
Först efter något bruk.
Macbeth.
Hvad vill må komma!
Ock genom värsta dag går timman fram.
Banquo.
Vi vänta uppå er, min ädle Macbeth!
Macbeth.
Förlåten mig. Mitt tunga hufvud var
I drömmar sänkt. En möda, ädle vänner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
