Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ock qväfva följderna och fånga lyckan,
Se’n det har gjort sin sak, — att detta slag
Ock vore ett och allt, och dermed slut,
Blott här, på denna timlighetens rand...
Jag skulle väl ha mod att öfverhoppa
Det lif, som kommer — men i dessa fall
Det straffas redan här: en blodig lära,
Lärd ut engång, går ofelbart igen
Att plåga upphofsmannen och rättvisan,
Som mäter billigt, kalken återräcker,
Som vi förgiftat, åt vår egen läpp. —
Han borde vara dubbelt säker hos mig,
Först som hans frände och hans undersåte —
Det talar strängt mot gerningen — och se’n,
Jag är hans värd; som för hans mördare
Bort sluta dörren, sjelf ej föra dolken.
Dessutom denna Duncan, han har burit
Sin värdighet så mild, har altid varit
Så ren uti sin kungapligt: hans dygder
Som englar skulle uppstå och basuna
Förbannelse mot mig; Förbannandet,
Likt ett spädt, naket barn, på stormens vingar.
Ja himlens Cherubim, på luftens hästar,
Skull stiga ned och blåsa in mitt mord
I hvarje öra, dränka uti tårar
Hvart enda öga - Och hvad är den sporre
Som drifver mig? Blott ärelystnaden,
Som kollrande i ansats faller kull,
Och tumlar så på andra sidan målet —
Hvad nu? Hvad nytt?
(Lady Macbeth uppträder,)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
