Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lady Macbeth.
Min Konung se, att edra ädla gäster
Er sakna!
Macbeth.
Jag förglömmer mig — och undren
Ej värde vänner öfver mig; jag har
En sällsam svaghet, som är något vanligt
För dem, som känna mig. Och nu en skål
Till allas eder välfärd; sedermera
Vill jag ock sitta ner. Gif vin! Slå fullt!
Nu dricker jag till hela bordets välgång.
(Vålnaden är åter der.)
Och till vår kära Banquos, som vi sakna.
Jag önskade han vore här. Nu hans
Och allas skål!
Lorderne.
Vår trohet, tacksamhet —
Macbeth. (häftigt upfarande.)
Bort ur min åsyn! Dölj dig uti jorden!
Ej dina ben ha märg, din blod är kall.
Du har ej seende i dessa ögon,
Hvarmed du stirrar på mig.
Lady Macbeth.
Ädle vänner!
Det är en vanlig sak hos honom. Tagen
Det ej för annat! Det är endast skada,
Det stör vårt nöje.
Macbeth.
Hvad en man kan våga,
Det vågar äfven jag. Kom uti skapnad
Af Nordens vilda björn, kom lik en väpnad
Rhinoceros, lik en Hyrkanisk Tiger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
