Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då hade varit tid för sådant budskap. —
(efter att tankfull hafva gått fram och tillbaka.)
I morgon, morgon, åter morgon! Så
Går timmans korta steg från dag till dag
Till sista stafvelsen af tidens bok;
Och hvarje gårdag hafver lyst en narr
Sin vag till dunkel graf — Ut, korta ljus! —
En skugga lifvet är, som går förbi,
En fattig gycklare, som mödar sig
Och fjeskar ut sin stund på skådebanan,
Och se’n är hörd ej mer: Det är en saga,
Sagd af en dåre, full af raseri
Och tomma ord, — som ingen ting betyder.
(ett bud kommer.)
Du kommer att få bruka tungan. Tala,
Var kort!
Budet.
Jag her om nåd. Jag vill
Berätta hvad jag sett och vet dock ej
Uppå hvad sätt jag skall berätta’t.
Macbeth.
Säg!
Budet.
Jag stod på vakt på kullen. När jag såg
Fram emot Birnam tycktes mig, på stund
Begynte skogen röras.
Macbeth.
[Lögn! du slaf!]
(slår honom.)
Budet.
Er onåd öfver mig, om så ej är.
Inom en fjerndels mil ni ser det komma;
Som sagdt, en skog, som går.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
