Print (PDF) - On this page / på denna sida - Språkens förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ytterligt minutiöst fixerat lagarna för det klassiska sanskrit och detta till den grad, att de än i dag äro fullt fixa. Till följd häraf blef ock detta hans arbete af hans samtid så beundradt, att hela den förutvarande sanskritlitteraturen blef omskrifven efter hans regler eller, som man säger, 'paniniserad'. Endast de skrifter, som i den allmänna opinionens ögon voro omgifna af en nimbus af helig vördnad, såsom Vedaböckerna och utläggningarna af dessa, de s. k. Brahmanas, blefvo på grund af sin religiösa auktoritet förskonade från att vanhelgas af denna vetenskapliga vandalism. Och på grund häraf har det fornindiska språket lika litet som det fornindiska folket någon egentlig historia. Men Paninis anseende var så stort, att äfven alla följande författare på sanskrit ända till våra dagar fullkomligt slafviskt underkastat sig hans en gång för alla fixerade lagar — ett faktum, som emellertid i alla fall vore oförklarligt, om ej sanskrit efter sin död blifvit ett så att säga språkligt privilegium för den öfverbildade öfverklassen. Och att så verkligen var förhållandet, det bevisar bättre än allt annat det indiska dramat. Ty i de indiska skådespelen tala endast brahmaner (= medlemmar af den högsta kasten eller prästkasten) och konungar sanskrit — alla öfriga och därmed äfven alla kvinnor, till och med drottningarna, skilda prakrit-dialekter, det gamla veda-språkets mer eller mindre vulgära dotterspråk, ur hvilka de modärna indiska språken utvecklat sig. Men huru har dock sanskrit i alla fall under århundraden oförändradt kunnat fortlefva detta sitt döda lif? Hvarför har icke äfven det svultit ihjäl likaväl som det af humanisterna så omhuldade klassiska latinet? Därför att lyckans gudinna stod med sitt öfverfulla ymnighetshorn vid dess vagga och skänkte det obesedt på förhand alla Indiens skatter, gjorde det redan i dess födslostund lika yppigt och rikt som själfva detta tropiska sagoland. Ty hon skänkte det ett öfverflödande ordförråd, en outtömlig bildbarhet och en aldrig sinande sammansättningsförmåga, hvadan det ock ständigt varit i stånd att för alla nya förhållanden, alla nya tankar, alla nya vyer genast med slösande lyx erbjuda de rätta uttrycken och termerna, medan det alltjämt låtit sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>