Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De skilda språkstammarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voguliska och ostjakiska i nordöstra Ryssland och västliga
Sibirien. Slutlänken i den finsk-ugriska språkkedjan bildar
magyariskan eller ungerskan, som talas i större delen af
Ungarn, jämte finskan det enda litteratur- och kulturspråket
i denna språkstam.
Den samojediska språkstammen i nordligaste
Ryssland och Sibirien saknar all kulturell betydelse och vi
öfvergå därför till
den tatariska eller turanska språkstammen. Bland
till densamma hörande språk nämna vi först turkiska såsom
det enda egentliga kulturspråket med en rik, ehuru föga
originell litteratur, taladt i Mindre Asien samt ställvis i det
europeiska Turkiet. Närbesläktade med turkiskan äro en
mängd språk i det inre Asien, såsom turkmeniska, kirgisiska,
usbekiska, jakutiska, som talas ända bort till Lena-flodens
mynning, m. fl.
En fjärde grupp bildar den mongoliska
språkstammen, till hvilken man räknar utom mongoliskan äfven
mandsjuriskan. Genom det af Dsjingiskhan grundade mongoliska
världsväldet utbreddes det mongoliska språket vida utom
sitt hemlands gränser. Någon nämnvärd litteratur på detta
språk finnes dock ej.
Den tungusiska språkstammen i nord-östra Sibirien
är från litterär och kulturell synpunkt af än mindre vikt.
Af desto större betydelse är den japanska
språkstammen. Ty det japanska språket, som talats och talas i det
urgamla kulturlandet och den nyaste stormakten, i det
mäktiga ö-riket i yttersta östern, eger en tvåtusenårig rik
litteratur, hvilken både från innehållets och från omfångets
synpunkt är af största intresse. Det japanska språket
utmärker sig särskildt genom sin melodiska klangrikhet och sin
stora mångstafvighet — i båda dessa hänseenden en
fullkomlig motsats till kinesiskan. I samband härmed må
kanske nämnas, att ehuru visserligen den japanska kulturen är
ett barn af den kinesiska, finnes det dock mellan de
japanska och kinesiska språken ingen bevislig frändskap.
Under termen den öst-asiatiska språkstammen sammanfatta
vi tills vidare de språk, som talas i Kina och Bortre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
