- Project Runeberg -  Grunddragen af modersmålets historia /
48

(1898) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den germanska språkfamiljen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hafvet, delade i flera stammar, bland hvilka Öst- och
Västgoterna vunnit ett världshistoriskt namn. Ansatta af
Hunnerna i senare hälften af 300-talet e. Kr. fingo Västgoterna
af den östromerske kejsaren tillåtelse att bosätta sig i
landet söder om Donau, det forntida Moesien, det nutida
Bulgarien. Härstädes blefvo de kristnade af Wulfila (i
latiniserad form Ulphilas), hvilken öfversatte Bibeln till gotiska.
Det är några fragmenter af denna bibelöfversättning,
omfattande stora delar af Evangelierna och af Pauli Epistlar,
hvilka bevarats dels i några handskrifter i Milano, dels i
den s. k. Codex argenteus (’Silfverboken’), hvilken i
Holland inköptes 1662 af Magnus Gabriel De la Gardie och 1669
af honom skänktes till Uppsala bibliotek. Dessa handskrifter
jämte några smärre urkunder härstamma samtliga från Italien
och datera sig från omkr. 550 e. Kr., d. v. s. från tiden för
Östgotarikets eröfring af grekerna. Detta är allt, som vi ega
kvar af det gotiska språket, men dessa brottstycken äro
dock stora nog för att kunna bibringa oss en ganska
fullständig kännedom om detsamma.

Då gotiskan är åtminstone till tiden det äldsta germanska
litteraturspråk vi känna, torde ett litet språkprof af den
gotiska bibelöfversättningen ej vara utan sitt intresse.
Händelsevis är större delen af Jesu bergspredikan bevarad och
ur denna anföra vi Fader vår i dess gotiska dräkt:

Atta unsar þu in himinam.
Weihnai namo þein.
Qimai þiudinassus þeins.
Wairþai wilja þeins, swe in himina jah ana airþai.
Hlaif unsarana þana sinteinan gif uns himma daga.
Jah aflet uns, þatei skulans sijaima, swaswe jah weis afletam þaim skulam unsaraim.
Jah ni briggais uns in fraistubnjai.
Ak lausei uns af þamma ubilin.
Unte þeina ist þiudangardi jah mahts jah wulþus in aiwins. Amen.[1]


[1] Rörande uttalet är att observera: ei = långt i; ai = ä-ljud före
r, eljest = diftongen ai; h = h i början af ordet före vokal, eljest =
tyskt ch; q = kv; gg = ng; f = f och w = engelskt w.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:23:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/madermal/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free