Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Finska och lappska lånord
- Den äldre runraden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lapp. divres ( = dyr) = isl. dýrr = urn. *ðiuriR,
urg. *ðiuriz.[1] |
Det torde framgå af dessa exempel, att dessa lånord
stundom äro till sin form så ålderdomliga, att de till och
med ibland tyckas stå närmare den urg. än den urn.
grundformen. En af de viktigaste differenserna mellan urg. och
urn. torde nämligen vara den, att urg. z öfvergått till urn.
R. Vi få emellertid ej häraf draga den slutsatsen, att till
ex. fi. ansas, lapp. divres etc. nödvändigt måste vara lånade
från urg. Ty öfvergången z > R kan ha inträdt först
sedan urn. redan i andra hänseenden skilt sig från urg., hvadan
dessa exempel ej bevisa, att urg. ännu talades i Norden
vid Kristi födelse.
Vi se ock af dessa exempel, huru obetydligt i det hela
dessa lånord transformerats af de finska och lappska
ljudlagarna. Och rätt bedömda äro således dessa finska och
lappska lånord en synnerligen viktig källa för vår
kännedom om den äldsta urnordiskan.
En annan och rikare, men kanske något yngre källa
ega vi i de urnordiska runinskrifterna, af hvilka vi
känna något öfver 100 stycken, och som på senare tider
åtskilliga nya blifvit upptäckta, är det att hoppas, det deras
antal ytterligare kan komma att ökas.
Dessa äro alla ristade med det äldre 24-typiga runalfabetet,
hvilket bevisligen varit gemensamt för många forngermanska
folk, ty vi ha äfven gotiska, forntyska och
fornengelska runinskrifter på detta alfabet.
Genom en egendomlig tillfällighet ega vi också ’den
äldre runraden’ på trenne i afseende på fyndorten vidt skilda
runurkunder, nämligen på Vadstenabrakteaten[2], funnen vid
[1] Med R beteckna vi ett ur urg. z < ie. s utveckladt r-ljud, hvilket
måste haft ett annat ljudvärde än r, d. v. s. varit ett annat r-ljud,
eftersom R och r noga åtskiljas ända in på 1000- och 1100-talet, ja i några
trakter, såsom till ex. Gotland, än senare; h betecknar ty. ch-ljud och γ
dettas tonande motsvarighet (= g uttaladt utan att tungryggen vidrör
gommen). Betydelserna af z och ð äro ofvan angifna, se sidd. 10 och 59.
[2] Med brakteat mena vi ett blott på ena sidan prägladt mynt, som
brukats såsom smycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:19:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/madermal/0075.html
