- Project Runeberg -  Grunddragen af modersmålets historia /
83

(1898) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förändringar i språket under den äldre Vikingatiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvarstår i detta språk än i dag e ’obrutet’, hvadan äfven
härigenom en ej ringa skillnad mellan tyskan och svenskan
uppstår. Såsom exempel på ’brytningen’ anföra vi:
urn.rsv.nsv.ty.
*selβaRsialvRsjälfselbst.
*eβnaRiamn[1]jämneben
*helpanhialpahjälpahelfen
*hertohiartahjärtaHerz
*erþoiorðjordErde
*βernuRbiornbjörnBär(en).


Vi ha åtskilligt mera att framdeles orda om dessa
brytningars öden i vårt språk och vilja nu blott yttra, att
eftersom begynnande j kvarstår i tyskan, men redan före 700
tycks ha bortfallit i urnordiskan, måste förhållandet —
egendomligt nog — blifva det, att om ett ord i tyskan
börjar med j, saknas detta ljud i motsvarande ord i de nord.
språken och tvärtom. Jämför till ex. å ena sidan ty. jung
och sv. ung, å andra sidan ty. Erde och sv. jord.

En nästan än mera genomgripande förändring i de nord.
språkens ljudförhållanden har orsakats af det s. k. omljudet.
Rätteligen skulle vi tala om tvänne slags omljud, nämligen
i-omljud och u-omljud,[2] men som det senare för vårt
modersmål är af vida mindre betydelse, vilja vi blott dröja
något vid det förra.

Med ’i-omljud’ mena vi, att på grund af ett följande —
vare sig bortfallet eller kvarstående — i (j) en föregående
betonad s. k. hård vokal närmas till i eller, som man
säger, palataliseras, så att — i yttersta korthet sagdt — a
öfvergår till ä (i fsv. skrifvet æ), o till ö (i fsv. skrifvet ø),
u till y samt i samband därmed diftongen iu till y.[3] Vi
vilja belysa detta med följande nsv. exempel:


[1] Förbindelsen βn öfvergår i sv. till mn
[2] Mera exakta termer äro palatal- och labial-omljud.
[3] Likaså öfvergår diftongen au till øy, men som dessa båda diftonger
i sv. kontraheras till långt ö, kunna vi ej ur den sv. litteraturen
anföra några exempel härpå. Med i-omljudet sammanhänger ock öfvergången
af diftongen ai till æi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:19:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/madermal/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free