Grunddragen af modersmålets historia / 92 (1898) Author: Karl Ljungstedt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runinskrifter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

α gota sinum,		gångarn nu sitter
skialdi uβ fatlaðR		sjöhjältars furste med
skati Mæringa		skölden på arm.’

Denna öfversättning, som blott är ett försök att något
så när återgifva originalets allitterationer, är emellertid just
därför mer än lofligt fri. En relativt ordagrann prosaisk
öfversättning af denna märkliga strof vore:

’Red þiaurik, den dristige, sjöhjältars anförare, öfver
Hræidhafvets strand. Sitter nu rustad på sin gotiske (häst),
med skölden uppbunden, Märingars härskare.’

Det är emellertid så mycken poesi i detta lilla brottstycke,
att det knappt är görligt att öfversätta det på riktigt
prosaisk prosa.

Inskriften på Rökstenen är från alla synpunkter så
ytterst betydelsefull, att vi måste bifoga til dessa
öfversättningar några anmärkningar.

þiaurikR är måhända en fullt obekant person, men den
store norske språkvetenskapsmannen S. Bugge har
framställt den hypotesen, att denne þiauríkR ej skulle vara
någon annan och mindre än själfve den fräjdade östgötakonungen
Theodorik den store (= got. *þiudareiks, fht. Dietrih,
lt. Didrik, isl. — i eddakvädena — þjóðrekr) och denna sin
gissning stöder han ytterligare med att folknamnet Mæringa
i hela den bevarade forngerm. litteraturen blott förekommer
på ett enda ställe till och därstädes just refererande sig till
Theodorik den store. Och ytterligare talar naturligtvis för
sannolikheten af denna uppfattning ordet gota (= den
gotiske hästen). Skulle denna Bugges hypotes visa sig vara
riktig, skulle vi således ock i denna strof på Rökstenen ha
ett fragment af en fornsvensk hjältesång öfver Theodorik
den store (= ’Didrik af Bern’), hvilken dessutom så till
form som tonart står synnerligen nära de relativt samtidiga
Eddakvädena. Det är i anledning af detta Bugges
antagande, som jag i den nyss ofvan lemnade ytterst fria
metriska öfversättningen af denna strof tagit mig friheten att
återgifva originalets þiaurikR med Didrik.

Man har — och det med fullaste rätt — framställt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>