- Project Runeberg -  Grunddragen af modersmålets historia /
118

(1898) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Öfvers.: Alltjämt då du gjorde allra bäst, talade de om dig allra värst.
De sade, att du bröt Mose lag, när du botade sjuka på en helgdag. Så
var juden galen och vild. De tillvitade dig, att du var mot de syndiga
mild, att du förlät dem deras syndabrott och dref ur folket djäfvulen ut.

Ur Birgittas egenhändiga anteckningar anföra vi:

Siþan þotte mik, som iumfrun til þera talaþe oc sin orþ byriaþe.
Iak ær þe, ængelin saghe: »ave, gratia plena!» For þæn skul biuþas vt
mina naþe allum viþarþyrtughum, þær þæn vilia hafa. Iak byuþar iþar
mina hiælp til iþar rikis styrkilse mote Guz ouinum, andelekum oc
likamlekum.

Öfvers.: Sedan tycktes mig, som jungfrun till dem talade och sina
ord började. Jag är den, (till hvilken) ängeln sade: »Ave, gratia plena!»
För den skull bjudes ut min nåd till alla behöfvande, som den vilja hafva.
Jag bjuder eder min hjälp till edert rikes stärkande mot guds ovänner,
andliga och lekamliga.

Till sist vilja vi citera följande lilla bit ur Gotlandslagen :

þitta ir fyrst vpphaf i lagum orum, þet vir sculum naica haiþnu
oc iatta crisnu oc troa allir a ann guþ alzvaldanda oc hann þar biþia,
þet hann vnni os ar oc friþ, sigr oc hailsu oc þet, et vir magin halda
cristindomi orum oc tro vari retri oc landi oru bygþu, oc vir magin huern
dag þet sysla i allum giarningum oc vilia orum, sum Guþi sei dyrþ i,
oc or sei mest þarf at, beþi til lifs oc sialar.

Öfvers.: Detta är första början i vår lag, att vi skola förneka
hedendomen och bejaka (bekänna) kristendomen och tro alla på en gud
allsmäktig och honom därom bedja, att han unne oss årsväxt och frid, seger och
hälsa och det, att vi må behålla vår kristendom och vår rätta tro och
vårt bebyggda land, och (att) vi må hvar dag sysselsätta oss med det i
alla våra gärningar och vår vilja, som kan vara gud till ära och vårt
största behof, både till lif och själ.

Detta lilla språkprof torde kunna gifva en antydan om,
i huru hög grad forngutniskan afviker från den samtida
fornsvenskan.

*     *
*



För att i någon mån exemplifiera vårt språks flexion
under detta tidehvarf kläda vi nu våra vanliga
böjningsmönster i deras klassiskt fornsvenska dräkt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:19:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/madermal/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free