- Project Runeberg -  Grunddragen af modersmålets historia /
124

(1898) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Förutom de ofvannämnda grekiska och latinska, hufvudsakligen
till den kristna kulten hörande lånorden och andra
med dem likställda börjar nu ock ett ej ringa antal
romanska — särskildt franska — samt tyska — såväl högtyska
som än mera lågtyska — lånord att visa sig. Detta är ock
vid närmare eftersinnande helt naturligt. Ty Tyskland var
då som än i dag det närmaste stora kulturlandet och redan
under denna period börjar Hansestädernas handelsvälde varda
en merkantil stormakt. Det var vidare den romanska
världen, speciellt Frankrike, som var det medeltida
riddarväsendets egentliga hemland. Det var i Provence’s alpdalar, som
den chevalereska diktningen stod i sitt vackraste flor och
det var fransmän som jämte de halft italienska Normanderna
och Hohenstauferna voro de främsta bärarna af detta
Medeltidens ytliga och tomma, men på sitt sätt dock eleganta
och förfinade riddarlif.

De tyska lånord, som nu visa sig, referera sig därför i
allmänhet till det borgerliga, prosaiska och så att säga mera
plebejiska lifvet — utgöras af en mängd uttryck för
handel, näringar, handtverk, förvaltning etc. De romanska
lånorden, hvilka för öfrigt ofta på resan till Norden genomfarit
Tyskland, referera sig åter till det yttre och ytliga, men
mera patriciska umgängeslifvet vid hofvet och på riddarborgen.
Det är gifvet, att detta endast gäller i det stora hela,
och att man blott i allmänhet kan säga, att de tyska
lånorden äro liksom mera praktiska nödvändighetsvaror, de
romanska åter mera estetiska öfverflödsartiklar.

Såsom exempel på dessa lånord vilja vi anföra några
ur högen, upprepande än en gång hvad vi nyss sagt, att flera
af dessa redan under föregående tidehvarf kanske inkommit
i vårt språk.

Så till ex.: mynt (< lat. moneta), frukt (< lat. fructus),
par (< lat. par), punkter (< lat. punktum), mur (< lat.
murus), porter (< lat. porta);

parker (< ffr. parc) baner (< ffr. banniere, prov.
baneira, gigha (< ffr. gigue, ital. giga;

hærra (< fht. herro = ’högre’), panter(< mlt. pant),
pund (< mlt. pund < lat. pondus), riddare (< mlt. ridder),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:23:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/madermal/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free