Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jungfru (< mlt. jungfrowe), mæstari (< mlt. mæster < lat.
magister), rækna (< mlt. rekenen), æra (< mlt. ere), plikt
(< mlt. plicht), vikt (< mlt. wicht), foghati (< mlt. voghede < lat.
advocatus), siker (< mlt. seker < lat. securus), greve (< mlt.
greve), stolter (< mlt. stolt), fromber (< mlt. from) samt
bliva (< mlt. bliwen), tvifvels utan det viktigaste af alla
under detta tidsskede inkomna lånord, och hvilket snart
börjar uttränga det inhemska værpa, varþa.
Samtidigt härmed se vi, huru åtskilliga gamla svenska
ord allt mer försvinna. Så blifva drottin och lavarþer snart
ersatta af hærra, væþ af panter, drcepa, hvilket egentligen
betydde ’stöta, slå i allmänhet’, kvarstår blott i den speciella
betydelsen ’slå ihjäl’, synia (= neka, vägra) upphör allt mer
att brukas, ransaka, som ursprungligen blott betydde ’hålla
husvisitation’, börjar att få betydelsen ’undersöka i
allmänhet’ o. s. v.
Ehuru det visserligen ej är ett så ringa antal främmande
ord, som nu börja visa sig, äro de dock i viss mån
att betrakta som mer eller mindre löst påsmetade etiketter.
De växa väl fast vid, men de växa ej in i språket och äro
i allmänhet ännu för litet hemmastadda för att kunna alstra
nya bildningar och afledningar. Detta smink är i viss mån
ännu allt för ungt för att ha hunnit tränga in i huden, och
därför kan vårt modersmål under detta tidsskede ännu i det
hela taget sägas ha bevarat sin ursprungliga nordiska renhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
