Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det är därför nu ock folket, som uppreser sig som en man
mot sina så inhemska som utländska förtryckare för att värna
och häfda sin urgamla frihet. Lyckligtvis finner det lika
ädla som skickliga ledare — demagoger i vackraste
bemärkelse — i Engelbrekt och Sturarna. Det är denna väldiga
folkrörelse, som uppfyller hela det senare skedet af detta
tidehvarf, och som först slutar med att föra Gustaf Vasa på
tronen.
Äfven från språklig synpunkt är denna period en orons
och splitets tid. Likasom stormännen strida ock de forna
ändelserna och konstruktionerna nu med hvarandra om
herraväldet; inträngande på hvarandras områden, ej längre
lydande språkets lagar, förlora de allt mer sitt rotfäste i
språkkänslan, sitt anseende i folkspråket. Deras af hedenhös
nedärfda platser och embeten vördas och aktas ej längre i detta
demagogiska tidehvarf, då en hvar vill vara så god som en
ann’. Likasom de stridande stormännen förstå de ej heller
längre rätt sin ställning, och de af dem, som lyckas varda
uppburna af folkmeningen och vinna dess ynnest, tillskansa
sig makten på de öfrigas bekostnad. Och dessa andra, som
duka under i kampen för tillvaron, få sedan blott i nåder
fortlefva såsom arkaismer ett tomt skenlif i en eller annan
stelnad fras, likasom om de vore utlefvade ättlingar af fordom
mäktiga stormanssläkter, fastvuxna vid dessa sina gamla
fideikommiss, hafvande förlorat all makt och allt inflytande och
endast åtnjutande en yttre, ytlig aktning på grund af
namnet och minnet. Och dessa stridande böjningar och
konstruktioner inkalla nu ock i sin inbördes kamp likasom de
stridande store en mängd utländska afledningar och former,
hvilka alldeles såsom de tyska och danska konungarnas
gunstlingar slå sig ned i vårt land och tillvälla sig allt större
och större områden.
Men på samma sätt som folket under detta tidehvarf
börjar känna sig vara ett och som en man uppreser sig mot
stormansväldet och det främmande förtrycket, likaså börjar
nu i litteraturen ett enhetligt riksspråk blifva härskande.
Det finnes nämligen i denna tids skrifter ej längre den —
om vi så få uttrycka oss — dialektiska röra, som var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
