Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betingelser inträdande öfvergången af kort i till långt e.
Så till ex. fsv. liva (= isl. lifa) > nsv. lefva, fsv. smiþer
(isl. smiðr) > nsv. smed, fsv. gripu (isl. gripo) > nsv. (de)
grepo etc. Däremot kvarstår långt i oförändradt såsom fsv.
gripa (= isl. grípa) = nsv. gripa, fsv. riki (= isl. ríke)
= nsv. rike etc.
Det är, som ofvan antydts, under denna period, som
den gamla böjningen sönderbrister, de forna nominal- och
verbaländelserna allt mer börja förlora sitt rotfäste i
språkkänslan och till följd häraf dels helt och hållet utdö, dels
intränga på hvarandras områden och dels sammanfalla med
hvarandra. Det är därför under denna på denna tid rådande
så att säga flexiviska oreda, som den nysvenska böjningen
småningom framfödes, ehuruväl den ej blir fullgången förr
än under följande tidehvarf.
Innan vi anföra de viktigaste af dessa modärniseringar
af den forna böjningen, måste vi dock yttra några ord om
ännu en ljudförändring, nämligen den, att det af ie. s >
urg. z uppkomna fsv. r i slutljud efter vokal i vissa fall
samt på grund af åtskilliga dialekters inflytande allt
mer börjar försvinna. Denna företeelse, som visar sig redan
på 1300-talet, blir under detta tidsskede allt mera vanlig,
ja i vissa urkunder är denna ljudförändring till och med
fullkomligt genomförd. Genom en mängd analogibildningar
och nya dialektiska inflytelser ’återkommer’ — som man
säger — emellertid detta r mot slutet af denna period och
intränger äfven i former, där det i fornspråket ej fanns.
Så till ex. omvandlas nu vanligen N. Pl. daghar till dagha,
men å andra sidan ombildas också stundom A. Pl. dagha
till daghar. Likaså får nu ofta pres. sing. ind. kallar
formen kalla, men sedan blir kallar ånyo regel o. s. v.
Sönderbristandet af den gamla böjningen visar sig
i första rummet i det nu allt mer och mer framträdande
hopfallandet af nom. och ack. så i den substantiva som i den
adjektiva flexionen.
Inom den substantiva deklinationen är det i allmänhet
ackusativen, som vinner segern. Nom. sing. dagher, gæster,
foter o. s. v. förlorar allt oftare sin ändelse, d. v. s. den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
