Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(< mlt. schuldere), punger (< mlt. pung), tolker (< mlt. tolk),
slot (< mlt. slot), bruka (< mlt. bruken), tvist (< mlt. twist),
støvel (< mlt. stewel), ævintyr (< mlt. eventüre < ffr.
aventure), kompani (< ffr. compagnie), cirkil (< lat. circulus)
o. s. v., o. s. v.
Men vida viktigare än dessa så att säga mera enstaka
ord äro de förstafvelser och afledningar, hvilka nu inkommo
och delvis redan under föregående tidsskede någon gång visat
sig. Ty det är just dessa, som i främsta rummet sedan allt
mer gifva upphof till nya bildningar, till den massa indirekta
eller s. k. latenta lånord, hvarmed vårt modersmål nu
är så rikligt försedt.
Vi anföra såsom de allra viktigaste följande:
Af tysk, speciellt lågtysk extraktion, äro:
Prefixet be-. Direkta lånord äro till ex. bevara (< mlt.
bewaren), bevisa (< mlt. bewisen), betala (< mlt. betalen),
bedrøva (> mlt. bedröwen), behof (< mlt. behof) etc.
Efterbildningar äro bland andra begråta, betaga, betrygga m. fl.
Prefixet for-. Direkta lånord äro till ex. forbarma
(< mlt. vorbarmen), forværva (< mlt. vorwerven), forsøkia
(< mlt. vorsöken) etc. Efterbildningar äro bland andra
förtaga, förinta, förlita, förgråten m. fl.
Liknande är vidare förhållandet med prefixen bi- och
und-, såsom bistanda, bisættia, bibringa, untkoma, untfanga
m. fl.
Bland afledningar nämna vi i första rummet -het — i
äldre tyska ett själfständigt ord med betydelsen ’beskaffenhet,
egenskap’. Direkta lånord äro till ex. mildhet, fromhet,
kyskhet m. fl. Efterbildningar äro åter storhet, slöhet,
skoglöshet, noggrannhet och otaliga andra. Denna afledning har
ersatt och på visst sätt utrotat den till betydelsen motsvarande
inhemska afledning på -i vårt fornspråk egde. Så bildade
man till ex. fordom af bliþer ett bliþi (= blidhet), af halter
ett hælti (= halthet), af glaþer ett glæþi (= nu glädje), af
vreþer ett vreþi. (= nu vrede), det enda ord af denna typ,
som ännu fullkomligt oförändradt kvarlefver.
Samtidigt visar sig ock den fem: afledningen -inna, såsom
førstinna, grevinna etc. Och numera ha vi en massa dylika,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
