Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbunden med folkets hela andliga kultur. Och hvad
Gustaf II Adolf verkat för vårt undervisningsväsende, för
skapandet af en inhemsk vetenskap och litteratur, är därför
äfven från rent språklig synpunkt af största betydelse.
Härtill kommer vidare, att änskönt det var ofantligt
mycket han under sitt korta lif hann med, var det än mera
han ämnade och ärnade. Det kanske mest förundransvärda
hos denna förunderliga människa är måhända den egendomliga
förmåga han egde att elektrisera hela sitt folk, att
uppelda det till att söka utföra det ena stordådet efter det
andra och detta på alla möjliga områden, hvadan man ock
kan säga, att han lefde långt efter sin död. Men till alla
dessa storverk saknade vårt lilla, fattiga folk i grund och
botten nödig styrka och kraft, hvarföre äfven vår af honom
grundade stormaktstid — detta ord taget ej endast i
politisk bemärkelse — kan på visst sätt karaktäriseras som en
febril öfveransträngning, — kanske den enda mera berättigade
förebråelse man kan rikta mot honom och hvilken, om
den än är aldrig så rättvis, ändock är af den art, att äfven
den nära på varder ett ytterligare beröm.
Men verkade han, som sagdt, ännu länge efter sin död,
så afmattas likväl efter hand den vackra, allt vågande, allt
uppoffrande energi han ingöt i sin samtid och närmaste
eftervärld, och slutet af detta tidehvarf erbjuder i många
hänseenden en ganska mörk anblick.
Den redan i senare hälften af 1500-talet stelnande
Reformationen förbenar sig nu allt mera till en lika stenhård
som hjärtlös ortodoxi. Prästerskapet får ändtligen 1663 sin
så ifrigt efterträdde ’papperspåfve’ i Konkordieboken, bärarna
af en friare och varmare religiös åskådning varda förföljda
och förjagade, hexprocesser börja komma på modet och det
ena hexbålet efter det andra antändes än i den, än i den
landsändan.
Vår yttre storhet begynner nu också att liksom gå de
store åt hufvudet.
Representanterna för våra förnämsta ätter börja handla
och vandla som vore de gengångare af Unionstidens magnater
och vilja göra sig ånyo till konungar hvar och en på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
