- Project Runeberg -  Grunddragen af modersmålets historia /
169

(1898) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plur. nu alltid äro lika. Ännu på 1500-talet och äfven
senare synes någon gång den forna ändelsen -om i 1 pers.,
men något rotfäste i språkkänslan eger den uppenbarligen
ej längre.

Vi vilja i samband härmed nämna, att redan under detta
tidehvarf var all pluralform af verbet förmodligen utdöd i
det lefvande umgängesspråket. Så tidigt som i medlet af
1300-talet se vi nämligen stundom, att predikatet står i sing.,
ehuru subjektet är pluralt; och i vårt nuvarande talspråk —
såvida vi ej skola vara alldeles utomordentligt högtidliga och
tala som om vi ’läste ur bok’, som det så träffande heter —
använda vi aldrig några pluralformer af verbet. Men då vi
än i dag måste skrifva dem, är det uppenbarligen
synnerligen svårt, att af vår forna skrifna litteratur kunna draga
någon säker slutsats rörande tiden, när desamma kunna anses
allmänt ha utdött i det naturliga, oreflekterade samtalsspråket.

*     *
*



Vi vilja nu lemna några prof på språket under denna
period, men låta dessa ej åtföljas af några öfversättningar,
eftersom det numera torde vara obehöfligt.

I företalet till En lijten Postilla 1530 yttrar Olavus
Petri
:

— — Och haffuer ther warit een stoor forsumelse medh, at wij
icke haffue öffuat woro Clerker j gudz ordh, förra än wij haffue skickat
them vth for kyrkio prester, Ey haffua heller gudz ordh wordhet brukat
j skola stughurne som behoof hadhe giordz och ther före haffuer then
mening vpkommet, at strax en haffuer kunnet läsa och siwnga ena messo,
så haffuer han warit godh noogh til at bliffua kyrkioprest än thå at han
platt intet haffuer wetat aff gudz ordh, ther största machten på ligger j
thetta ämbetet. Och haffuer man gått thenne Postille j genom enfoldeligha
nogh efter thet man henne icke haffuer scriffuit for deras skuld som
forstondighe äre, vtan for theras skul som än nw fögho grund haffua i
scrifftene, ath the mågha sich mz thet första här medh behielpa. Ja, giffue
gudh at woro Clerker kunde så mykit forbettra sich at the intit skulle
henne behöffua. Och haffue wij (som oss hopes) medh thenne Postille ää
huru ringa hon är, slaghit then vrsegt nidh, at woro kyrkioprester icke
skola kunna seya, at the icke förstå texten, och weta for then skul ey
hwad the predika skole.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:23:22 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/madermal/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free