Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än svärdet vinna nya, varaktigare segrar, hvilkas frukter
aldrig kunna förloras. Det gäller att visa världen, att det
lilla, obetydliga svenska folket, som under förra
århundradet ställde till ett sådant väsen, i grund och botten är
något annat och vida mera än blott ett tappert krigarfolk, att
det äfven i vetandets och diktningens värld är värdt att
äras och aktas. Vår stormaktstid är med Karl XII för
alltid jordad och Europa kan vara alldeles lugnt för, att det
aldrig mera skall behöfva darra för det lilla, fattiga Sverige.
Dess korta hjältesaga är nu en gång för alla diktad färdig
och det varder nu dess uppgift att söka förverkliga Gustaf II
Adolfs andra stora tanke, att framlefva sitt eget själfständiga
och fria lif inom skyddet af sina egna skär, och att söka
blifva hvad han också ville göra det till, nämligen en
stormakt äfven i tankens, vetandets och diktningens riken.
Den så mycket och så bittert klandrade s. k.
Frihetstiden erbjuder visserligen från en yttre, politisk synpunkt
en föga glädjande anblick. De ledande männen bland
Riksens ständer, hvilka nu betydde allt, voro ofta köpta af
främmande makter och i viss mån villiga att sälja både sig
själfva och landets ära och välstånd för en lumpen pänning.
Det var partityranniets gyllene tid, då den själfständige
individen betydde intet och den nästan automatiske
partigängaren allt. Med den krigiska äran var det ock synnerligen
klent bestäldt. De krig, de skrällande Hattarne ställde till,
slutade minst sagdt ömkligt, och fåfängt letar man efter den
offervillighet, den storslagna fosterlandskärlek, som utmärkte
så många af det föregående seklets yppersta män.
Men detta är endast den s. k. Frihetstidens yttre
politiska skal. Se vi densamma litet djupare i sömmarna, så
torde vårt slutomdöme varda ett helt annat. Det är
måhända svårt att till dess rätta värde uppskatta allt hvad
densamma i verkligt kulturell bemärkelse uträttat och verkat.
Det är först nu vi i egentlig mening kunna tala om en
inhemsk svensk industri och fabriksrörelse. Låt vara att de
då rådande ’merkantila’ teorierna från många synpunkter voro
oriktiga, — det gjordes dock i alla fall oändligt mycket för
att utbilda och utveckla vårt industriella och merkantila lif.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
