Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min afsickt med författandet af detta Hand Lexicon har besynerligen
warit, at tjena fattiga och flitiga Studerande. Ty som jag sjelf icke
mägtade köpa något Latinskt Lexicon, innan jag någon tid warit Student wid
Academien, så har jag ej utan medömkan sedt många läracktiga Ynglingar
wid Skolorna, likaledes med sin skada, länge under sin bästa lärotid,
nödgas sakna en sådan Bok och hufwudsaklig hjelpreda. Imedlertid har jag
med andra, i många år, wäntat och längtat, at någon annan måtte
afhjelpa denna brist: försäkrad, at månge funnos til detta göremål
skickligare, än jag, som i några och tretijo år, ständigt delat min tid til
Ungdomens undervisning, ej allenast i det Latinska, utan ock i flera Språk, och
andra dem nödiga Stycken, hwarunder jag ofta måst dragas med swag
helsa. — —
Ur ett bref från J. Tranér till L. Hammarsköld, dateradt
den 23 Jan. 1810, citera vi några rader:
Tack 1000 gånger, min hederlige bror Hammarsköld, för de blad du
sände mig af ditt Lyceum. — Du kan aldrig tro, huru inquiet, jag har
varit för dröjsmålet med dess ankomst i ljuset. Jag hade näml., efter vår
öfverenskommelse i Stockholm, åberopat i ansökningen till grekiska
profession denna stackars öfversättning — och jag hade, sedan jag fått hum om
de kabaler, som man anstalt mot ditt opus, all anledning att frukta bli
ljugare inför hela det ampla consistorium academicum. Nu, Gudi lof, är
denna farhåga förbi. Var nu så god och sänd mig resten af öfversättningen,
så vill jag lägga dessa blad till min meritlista. Sedermera skal jag
väl vid tillfälle lägga mig till ett helt exemplar af hela häftet. Men, min
bror, du får också bannor af mig, för det du slarfvat med korrekturet.
Söte du, ändra de hufvudsakliga fel, som jag vid första genomläsningen
upptäckt. Sätt dem bland corrigenda på sista sidan!
Ur en af P. G. Boivie år 1834 utgifven Svensk
Språklära afskrifva vi till sist nedanstående lilla stycke:
Då man talar om Språks uppkomst, måste man försätta sig med sina
tankar i menniskoslägtets första barndomsålder. Förståndet låg ännu
liksom i en dvala, men inbildningen var som lifligast. De yttre föremålen
fastade först menniskans uppmärksamhet, och allt, som omgaf henne, egde
för hennes inbildning lif och sjelfverksamhet. Hvarje föremål var ett
sjelfständigt föremål (en substans), men hos dessa substanser upptäckte hon
egenskaper, verkningar eller handlingar (med ett ord: accidenser). Den
allmännaste egenskapen är ljudet, antingen sjelfvilligt, såsom hos djuren,
eller förorsakadt af någon yttre orsak, såsom hos de liflösa tingen. Detta
ljud, olika hos olika föremål, sökte nu menniskan, så vidt hon förmådde,
att härma, för att dermed beteckna sjelfva föremålet. På samma sätt gör
ännu ett barn. En tupp t. ex. heter i dess språk: kukeliku.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
